söndag 22 oktober 2017

När ska man sälja ett bolag?


Tänkte gå igenom några skäl till att sälja en aktie. Har snickrat på inlägget ett tag och Lundaluppens fina inlägg har aktualiserat den ständigt aktuella frågan. Man kan ha hur många skäl som helst, såväl äkta som falska. Ett exempel på en väldigt genomtänkt strategi där man tar hänsyn till kvalitet, värde och momentum i företagets resultat är den som Grandeur Peak har, se sid 20.

Så här resonerar jag om några vanliga orsaker:

1. Kursen har gått ner?
Inte ett argument i sig, men ofta fortsätter förlorare att vara förlorare... går man på rent momentum i kursen kan det vara smart att tillämpa den strategin. Jag är mer inne på att titta på värdet, och om resultatet är oförändrat men kursen lägre så finns mer värde i bolaget. Trenden i bolaget, inte kursen, är det jag tittar på.Nej säger jag.

Mitt svar: Nej, inte i sig. Tittar inte på kurs-momentum.

2. Sämre försäljning och resultat?
Ofta är det orsaken till att kursen går ner, men inte alltid. Kan vara att försäljningen eller resultatet går sämre än innan. Då måste man sälja om man tror att de inte kommer lyckas återhämta sig. Kärnfrågan är om det är tillfälligt eller strukturellt. Tex att konceptet faktiskt inte funkar längre.

Ett hack på tillväxtkurvan kan tillåtas... men inte i kombination med en allmän tveksamhet. Försämras konkurrensfördelarna och kommer nya aktörer in på marknaden? Man måste bestämma sig: Tror man på bolagets framtid? Skulle jag köpt det idag? Finns ett momentum i bolagets resultat? Konkurrensfördelarna ska vara intakta och man ska tro att tillväxten kommer tillbaka.

Mitt svar: Ja, men bara om det förändrar din syn på bolaget och är strukturellt. Jag tittar på företagets momentum i resultat och försäljning.

3. De är övervärderade?
A2 har rusat, är det ett skäl att sälja. Nej, men om inte försäljnings och vinstförutsättningar har lyfts så riskerar de att vara övervärderade. Jag har svårt att sälja på denna grund även om jag ofta blir sugen på det. Ja om väldigt övervärderade blir mitt svar, men det är lika diffust som det låter. Man kan gärna snegla på ledningens agerande, om de säljer kan det få bägaren att tippa över.

Mitt svar: Ja, men bara om väldigt övervärderade.

4. Något kan vara skumt med bokföringen?
Ja, då ska man sälja direkt om något fiffel/fuffens eller oklarheter av modell ej obetydligt.

Mitt svar: Ja, alltid.

5. Tappat förtroende för ledningen?
Kan t.ex. vara hög kompensation eller att de köper något utanför sitt kärnområde, eller agerar allmänt märkligt. Funderade faktiskt på Savarias intåg på lyftar och sjukhussängar/madrasser. Börjar de växa utanför sitt kärnområde? Nej inte i det fallet, särskilt om man kollar Handicares prospekt. Man får ge ledningen chansen, men om det blir något av "imperiebyggande" och konstiga förvärv istället för aktieägarvärde då blir det sälj. Man måste ha samma bild som ledningen.

Mitt svar: Ja, och borde vara mer observant på felsteg.

6. Bolaget blir för stort och välkänt?
Alla tänker inte så, men jag vill helst inte äga Large-cap. Ett trevligt problem som kan hända i bolag som rusar på över längre tid, Jag investerar i små bolag, och i takt med att de växer kommer de att klättra i listorna. Ska jag sälja när de når globalt Large-cap? Mid cap? Eller bevakas av fler än 10 analytiker? Inte helt lätt och jag har faktiskt inte bestämt mig.

Mitt svar: Ett positivt problem, tar ställning sen :-)

7. Du har hittat ett bättre case?
Ja, i och för sig. Om det är bolag 10 i portföljen och du hittar ett 11:e som är bättre, så varför inte byta ut? Här blir det en tidsaspekt att varje bolag kräver inläsning och bevakning så det ska vara mer än marginellt bättre bolag och potential.

Mitt svar: Ja, men man får vara försiktig och nya caset ska vara tydligt bättre.

Synpunkter?
En intressant iakttagelse är att bloggkommentatorn Lars i senaste portföljuppdateringen tyckte jag skulle sälja Matahari och Famous Brands, som underpresterat. Gissa vad: De har fortsatt underprestera! Kanske kan det vara så enkelt att man säljer de bolag som inte presterar (Oj vad jag låter som Kavastu här förresten, tänk Gustavs Trender 0.1). Men då tycker jag det handlar om verksamheten och inte alls om kursen, även om de ibland eller till och med ofta hänger ihop.

När säljer du en aktie? Vad är rätt skäl enligt dig?

fredag 20 oktober 2017

Aktiepub 9 november


Nästa aktiepub blir torsdag 9 november kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Det var verkligen trevligt senast med många spännande diskussioner och besökare. Testar nu köra något oftare och ser om det finns intresse för det. Konceptet är som vanligt att ett gäng aktieintresserade samlas och snackar investeringar och allt möjligt annat samtidigt som man dricker öl, vin eller något alkoholfritt.

35 platser är bokade och jag hoppas de fylls. Välkommen med din anmälan genom att skriva något i kommentarsfältet.

söndag 15 oktober 2017

Tre brödbolag - är något saftigt nog?


Jag gillar basala bolag och i portföljen finns t.ex. mjölk, trapphissar och tejp. Nu är det dags för ett nygammalt tema för er som minns Skåne-Möllan. Dags att frossa i brödbolag! Ett torrt ämne och inte så livat (däremot skivat). Vi tar ändå en en smärre (Skoga)holmgång för att se vem som vinner.

Det som inspirerar till att titta på så här tråkiga bolag är att ocykliska konsumentvaror historiskt är den allra bästa sektorn. Kan man i den sektorn hitta dominerande och växande bolag får man det bästa av två världar - bra sektor och bra bolag. Så nu finns ett Indonesisk, Thailändskt och Franskt bolag i brödkorgen, och vi tittar vilka som klarar dagens "rostning" bäst.

Nippon Indosari
Nippon Indosari (1270 IDR) är en Indonesisk brödjätte som ligger bakom 90 procent (!) av allt fabrikstillverkat bröd i landet. Som en jämförelse är Pågens störst i Sverige med dryga 20 procent. Japansk-klingande namn signalerar kvalitet och känns igen från Daimaru-tejpen som tejpbolaget Ekadharma säljer. Som sig bör har bolaget smått irriterande reklam och en jingel på bästa glassbils-maner.

Några utvalda nyckeltal visar på hög kvalitet i bolaget som räknas som ett globalt smallcap (600m USD). Värderingen av är dock relativt hög, P/E för 2017 ligger på 35 och direktavkastningen på en dryga 1 procent. Till 2019 förväntas P/E gå ner mot 18. Det har att göra med nedtryckt vinst pga tillfälliga (?) problem. Aktien har inte gått något vidare vilket beskrivs i en artikel. Försäljningen har minskat och kostnaderna ökat. Man har drabbats av en bojkott med starka religiösa förtecken.

Caset är ändå ganska enkelt: dominerar man en marknad så stort så följer fördelar i produktion, distribution och reklam. I landet finns en trend att man helt äter mer bröd, särskilt på bekostnad av ris. Att vinsten bromsat in senaste åren beror på problemen men också på att man är nära sin maxkapacitet och bygger 4-5 nya fabriker via nyemmision. De ska växa till fler länder som Filippinerna via ett joint-venture med ett lokalt bolag.

Se en analys av bolaget här (1) samt ännu hellre här (2). Andra analysen är suverän och som ett axplock syns tillväxten i brödsektorn i denna graf. Tolkar det som att den turkosa färgen i mitten till 90% faktiskt är Nippon Indosari. Riskerna gör mig något rädd men zoomar man ut finns ett case.



President Bakery


President Bakery (64 BHT) är Thailands mästerbagare och ligger troligen bakom 30 procent av deras fabrikstillverkade bröd. Mer än Pågens i Sverige alltså. De tycks även ha ett visst nyttighetsfokus på brödsidan, vilket inte är fel eftersom de har ett betydligt onyttigare sortiment i stort. Nyckeltalen visar på medel till hög kvalitet men bolaget tycks inte följas av någon analytiker (900m USD i marketcap men mycket låg free float). P/E ligger på 20 och direktavkastningen på 2,5 procent, så man får kanske inte så mycket "bröd för pengarna", även om de har kvalitet.

Har inte hittat presentationer eller analyser och försäljningstillväxten är i svagaste laget (lyser gult och rött i tabellen). Här finns en artikel om bolaget i närtid. Har bläddrat lite i årsredovisningen och på sid 40 och framåt beskriver konkurrenssituationen och de lyfter fram sitt fokus på kvalitet och teknologi. De lär vara en lågkostnadsproducent med vissa distributionsfördelar. Bolaget är intressant men möjligen något svårare att få grepp om än det första och med lägre marknadsandel.

Eurogerm


Var tvungen att slänga in Eurogerm (28 Euro) för att de påminner om Skåne-Möllan, men med vissa livstecken. Här pratar vi mjöl- och brödförbättring i olika former, och jag fattar hälften. Är inte heller inspirerad till vidare läsning eftersom nyckeltalen inte är så bra. Bolaget är ett äkta microcap men handlas till P/E 23 och till 1.3 % direktavkastning. Handlas är väl att ta i eftersom omsättningen är dålig, vilket inte avskräcker mig men caset ska duga.

Här skulle jag vilja ha bättre siffror (högre kvalitet) i kombination med lägre värdering för att gräva vidare. För den som vill mjöla ner händerna finns den småtråkiga hemsidan här. Bolaget är i alla fall en stabil rackare. Om de bara varit ännu bättre kunde rubriken varit "A hidden Eurogem"

Synpunkter?
Tror du något av bolagen kan vara något? Är de värda djupare analyser? Är mest intresserad av det indonesiska på grund av hög marknadsandel. Ju mer "commodity" en produkt är, desto mer måste man dominera för att få fördelar tänker jag. Och känner du till andra möjliga investeringar inom den småtråkiga bröd-sektorn? Ett annat case är brittiska Greggs.

Har varit inne på mjölk tidigare, vad tror ni förresten är bäst ur investeringssynpunkt, mjölk eller bröd? Spontant är mjölk bättre eftersom det är en mer komplicerad produkt sett till hela processen. Frågan är hur lätt det är att slå ut ett brödbolag med 30% eller 90% av marknaden. Skulle Buffett lyckas om han fick ett antal miljarder?

 Nu vet jag inte om bröd lockar till kommentarer, vi får väl se :-)

söndag 8 oktober 2017

Checklista för högutdelare


Jag jobbar med tillväxtbolag och högutdelare och nu är det dags för en checklista för de senare. Vad letar jag efter hos dem? Vad är viktigt?

Grundfrågan är om man ska satsa på mer långsamt växande högutdelare eller snabbare tillväxtbolag. Jag tror att tillväxtbolag över tid ger mer. Tyngdpunkten i portföljen är därför tillväxtbolag men högutdelare kan vara ett bra komplement. De ger kassaflöde, mer motstånd vid en lågkonjunktur och möjligheten att då vikta över till billigare tillväxtbolag. De är ett alternativ till att sitta med en stor kassa och du får en slags riskspridning på "två modeller".

Modellerna krockar något eftersom det inte är svart eller vitt utan mer glidande skalor. En högutdelare kan ha hög tillväxt och det är inget magiskt som händer vid 5% direktavkastning. Men ändå. Jag äger ändå två högutdelare: Northwest Healthcare och Decisive Dividend och vi får testa.

Kraven på högutdelarna
För högutdelare letar jag efter:
Bolag med (1) hög och hållbar utdelning (2) hanterbar skuldsättning (3) ocykliska inslag (4) tillväxtmöjligheter och (5) en ok värdering

Hög och hållbar utdelning
Hög utdelning innebär att direktavkastningen är över 5 %. Annars klassas de inte som högutdelare. Hållbar utdelning innebär bland att:
  • De har hyfsat jämn historik 
  • Utdelningsandelen är under 100%
  • Eventuella prognoser ska inte tala om en sänkning till under 5%
En del av hållbarheten kan vara att insynspersoner äger en stor aktier i bolaget.

Hanterbar skuldsättning
Egentligen en del av hållbar utdelning men frågan är större än så och blir därför en egen punkt. Med för höga skulder riskerar hela bolaget att kollapsa. Jag vill t.ex. inte att debt/equity är för hög. De ska kunna hålla emot i nedgång, för att vara bra komplement till huvudkategorin. Om skulderna är höga kan snarare bolaget drabbas ännu mer av risker.

Vad är då för hög? Varierar från bransch till bransch. Northwest Healthcare har en hög skuldsättning sett till debt/equity men fastigheterna har en "Loan to Value" på ca 50 procent. Visst är det inte kassaskåpssäkert på något sätt (priserna kan gå ner) men hanterbart i mina ögon.

Ocykliska inslag
De ocykliska inslagen är viktiga för att de ska kunna hålla emot vid nedgång. De kan t.ex. bestå av långa kontrakt, för fastighetsaktier. Verksamheten kan vara defensiv, som sjukvård eller konsumentvaror. Viktigt är att det handlar om återkommande intäkter som inte ska försvinna om världen går in i en lågkonjunktur.

Nu äger jag inte Saltängen, men intressant är hur aktien reagerade, eller snarare inte reagerade under Brexit. De var i princip opåverkade när marknaden runtomkring rasade. Den egenskapen är jag ute efter även om jag letar efter det i andra bolag.

Tillväxtmöjligheter
Hög utdelning är fint, men tillväxt, även svag sådan ska inte underskattas. Lyckas bolaget växa utdelningen (via resultatet bakom) brukar en värdefull uppvärdering ske på kursen. Ett bolag som står still tappar också lite jämfört med inflationen. Hellre något lägre direktavkastning och tillväxt i den än än superhög och stillastående.

Fokus här blir på bolagets långsiktiga marknadsposition och marknad. Kan de ta marknadsandelar? Expandera? Sänka kostnader? Finns det potential för tillväxt?  Här är det viktigt att det t.ex. finns en strukturell eller demografisk trend som drivet bolaget och att de är bäst på det de gör.

Jag har svårt att se Saltängen köpa ett centrallager till, eller Delarka gå på offensiva huvudkontorsräder. Dessa bolag, och Bonäsudden, kommer därför inte att ingå i portföljen eftersom de är, och förblir, vad de är. Bolagen är som ett högräntekonto utan tillväxtboost. Jag vill ha ett tillväxtmoment även om utdelningen i sig inte behöver ha växt historiskt (jfr Northwest Healthcare).

Ok värdering
Här kan man titta på pris mot kassaflöde, fritt kassaflöde samt direktavkastning förutsatt att den är hållbar. Massor med faktorer påverkar såklart om det är en rimlig värdering, t.ex. skuldsättning och framtidsförutsättningar. Ett ämne i sig och en viktig faktor att ta hänsyn till.

Synpunkter?
Vad tror du om dessa krav? Vad är viktigt för dig när du letar högutdelare? Har du exempel på bolag som kan passa in? Jag har själv blivit alltmer tveksam till att fylla portföljen med högutdelare, men några stycken tror jag inte är fel att ha, särskilt om de har tillväxt i sig. Vad tycker du?

söndag 1 oktober 2017

Portföljuppdatering och nyheter i bolagen


Efter ett antal affärer är det läge att summera portföljen på höstkanten. Ni får stå ut med viss upprepning men kolla gärna de stycken som börjar med "nyheter". Portföljen består av femton bolag med stor global spridning.

Savaria (15 procent)
Trapphissar, villahissar, ramper och bilanpassning är så osexig verksamhet man kan tänka sig. Ett kärninnehav där värderingen är det enda som gör mig tveksam. Annars har den allt: Lågt marketcap, snabb tillväxt, stigande utdelning, inga skulder, familjeägt, ocykliskt och en megatrend i ryggen.

Caset är simpelt: 10 000 personer fyller 65 år i Nordamerika varje dag. Marginalen ökar genom vertikal integration där de äger tillverkning, försäljning och installation. Jag har inte hittat ett bättre spel mot "grå tillväxt" i väst med en liten fot inne i Kina som bonus.

Nyheter sedan sist är utdelningshöjning, månadsutdelning och att den Kina-baserade sonen tagit plats i ledningen. Det luktar byte på VD-posten framöver. Man har också rekryterat en person med stor affärserfarenhet i Asien, så jag tror de kan skruva upp aktiviteten där framöver. I Sverige så kommer en konkurrent att noteras, Handicare. Är inte lika sugen på att äga dem pga sämre siffror, något svagare marknadsandelar och fokus på Europa som är "sämre" i sammanhanget. Men obligatorisk läsning i prospektet om branschen (sök t.ex. på Savaria). Noterbart är att Savaria och Handicare tycks vara de enda sätten att investera i sektorn som annars domineras av icke-börsnoterade familjebolag.

Kanada, 13.9 CAD, yield 2,6 %, P/E ttm 40 
Inköpsår 2016, 76 ägare hos Avanza, marketcap 460 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Northwest Healthcare REIT (10 procent)
Stabil högutdelare som äger sjukvårdslokaler i Kanada, Tyskland, Brasilien och Australien/NZ. På grund av diversifieringen börjar bolaget bli som en nischad globalfond inom sjukvårdsfastigheter. Gynnas av demografiska förändringar och en "first mover" som sluter avtal med sjukvårdskedjor världen över. Ett kärninnehav som genererar fint "kassaflöde" genom sin månadsutdelning.

Nyheter? Inte mycket, men de tuggar på fint. Utdelningsandelen sjunker och jag skulle inte bli överraskad om de höjer utdelningen framöver. Bolaget börjar också få en storlek som gör att de rikta in sig mot institutionellt kapital, vilket de pratat om i presentationerna (oklart exakt vad det innebär).

Kanada, 11.33 CAD, Yield 7,1 % (högutdelare) 
Inköpsår 2014, 1 218 ägare hos Avanza, marketcap 800 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Discovery Ltd (9 procent)
Discovery ett av världens mest innovativa försäkringsbolag, som genom belöningar och beteendevetenskap minskar kundernas skadefrekvens. Många försäkringsbolag jobbar med att sätta rätt pris och bedöma risk, men få arbetar så aktivt med att förändra risken. Vitality-modellen håller på att rullas ut världen över och de är etta i Kinas premium-marknad genom samarbete med Ping An. Risken ligger i att de är ett sydafrikanskt bolag men de har ökande andel utländska inkomster vilket ger en valutahedge. Räknar med att investeringarna kommer bära frukt, de söker bl.a banklicens.

Nyheter? Jag valde att minska mitt innehav något för att få ner vikten mot Sydafrika.

Sydafrika, 142 ZAR, Yield 1,3 % P/E ttm 20 
Inköpsår 2010, oklart ägande hos Avanza, marketcap 6 700 M$
Bra fonder som äger: Wasatch


A2 milk (9 procent)
Nyzeeländskt mjölkbolag som har något unikt, nämligen mjölk som man inte får ont i magen av. Har tittat på en hel del mjölk- och sojamjölksbolag men fastnat för detta. Mycket stark tillväxt de senaste åren, Australien är basen men de växer i UK, USA och Kina. Produktegenskaperna gör att bolaget bör ha högre potential i länder där vanliga mjölkbolag lättare går bet och de är en "disruptör" i en klassisk bransch. Däremot är de ett populärt bolag (i NZ) och VD:n har en tråkig tendens att sälja aktier, vilket tillsammans med värderingen är negativa faktorer.

Nyheter? Ja, kursen har fullkomligt rusat vilket visserligen är trevligt men skapar fallhöjd. Dyrt, men väljer nog att sitta kvar då jag tror att produkterna kommer accepteras av fler och fler och att de har något unikt och en lång resa kvar. De har också fått det där efterlängtade tillståndet att sälja i Kina från 2018. Något att hålla utkik på är om insynspersoner säljer (ännu) mer aktier.

Nya Zeeland (AU), 5,86 AUD, yield 0 % P/E ttm 52 
Inköpsår 2017, oklart ägande hos Avanza, marketcap 3 380 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Decisive Dividend (8 procent)
Kanadensiskt investmentbolag som i dagsläget bara äger två bolag: Blaze King (braskaminer) och Unicast (slitdelar). Men båda bolagen växer, har starka kassaflöden och goda marginaler. Tveksamheten gäller ledningens kompensation/optioner som är väl tilltagen. Ett litet bolag är också extra känsligt och Braskaminsbolaget är inblandat i en process. Allt sammantaget är ändå tesen att hålla i aktierna, få utdelning och höjningar (av starkare kassaflöden) samt att fler bolag kommer köpas upp. Extremt hög potential, men inte utan risker.

Nyheter? Händer inte så mycket, senaste rapporten var helt okey och den stora frågan är när/om de köper ett ytterligare bolag. Känslan är att de har tålamod och inte kommer köpa för dyrt.

Kanada, 4.42 CAD, yield 8.1% (högutdelare) 
Inköpsår 2016, 57 ägare hos Avanza, marketcap 22 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Vitec (8 procent)
Äger och utvecklar affärssystem vilket är en stabil verksamhet med hög andel återkommande intäkter. Ett av de få svenska bolag som tydligt lyckas förklara sina konkurrensfördelar. De gör mängder av förvärv vilket möjligen är en risk. Har ändå god förvärvshistorik och lär fortsätta vad de gör i många år. Däremot undrar man hur återväxten i ledningen ser ut till den dag Lars-Olov vill dra sig tillbaka.

Sverige, 82 SEK, yield 1,2%, P/E ttm 32
Inköpsår 2012, 1564 ägare hos Avanza, marketcap 265 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak


Somero (7 procent)
Lasermaskiner som fixar ytterst jämna betonggolv för t.ex. affärslokaler, parkeringsplatser och industribyggnader. Deras roll är att bygga, sälja och "supporta" maskiner till byggentreprenörer. USA är den överlägset största marknaden, men de de växer i hela världen. Gynnas av högre byggkrav och nya byggnader för automation och e-handel. Risken är att bolaget är kopplat till nybyggnation och därigenom något cykliskt.

Nyheter sedan sist är att de som tur var inte drabbades av orkanen i Florida, där huvudkontoret ligger. Jag har valt att minska positionen något eftersom bolaget ändå är rätt cykliskt och USA-fokuserat. Samtidigt är de en kassako som slår till med extrautdelningar då och då, senast i somras.

USA/GB, 275 GBX , yield 3,1%, P/E ttm 12
Inköpsår 2016, oklart ägande hos Avanza, Marketcap 208 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Famous Brands (6 procent)
Afrikas ledande snabbmats/cafeföretag med svårslagen historik. Nästan 30 procents årlig totalavkastning sedan 1994. De äger hela kedjan: tillverkning, logistik, franchise, och har ett 30-tal varumärken. Hela Afrika återstår att växa i men en risken är att Sydafrika går trögt. Konkurrensfördelarna är också svagare utanför Sydafrika, men de byggs upp. En fjärdedel av verksamheten finns i UK. Just nu ingen utdelare pga ett skuldfinansierat jätteköp i UK, men historiskt har de varit skuldfria och utdelningen lär kunna återupptas om något år. 

Sydafrika, 117 ZAR, yield 0 % P/E ttm 28 
Inköpsår 2010, oklart ägare hos Avanza, marketcap 860 M$
Bra fonder som äger: Arisaig, Wasatch, Fundsmith


Livechat Software (6 procent) NYTT
Polsk IT-bolag som är att se som en global spelare i LiveChat-branschen. Ett spel på ökade kontaktytor mot kunder och förbättrad kundservice. De har ett särskilt fokus mot e-handel och premiumsegmentet av LiveChat-branschen. Senaste rapporten var nog hyfsad, men mottogs inte väl av marknaden. Valutaeffekter var en stor förklaring till sämre tillväxt. Tyvärr har ledningen minskat sitt innehav. Aldrig bra, men jag tror på caset och de äger fortfarande mycket aktier. En rolig sak är att LiveChat kommit igång med funktionen Botengine, som vid en första titt verkar lovande.

Plolen, 48 Zloty, yield 3 %, P/E ttm 27
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 336 M$
Bra fonder som äger: Grandeur Peak


Ekadharma (4 procent)
Indonesiskt tråk-tejpbolag som kan vara mest undervärderat av alla bolagen i portföljen. Handlas under bokfört värde, har god historik, utdelning och är verksamma i ett tillväxtland. Osäkerheten består i att bröderna tejp äger 75% av bolaget och man inte riktigt vet vad de vill på sikt. Låg värdering och hög marknadsandel (ca 50%) gör ändå att jag vill äga bolaget. Om allt faller på plats skulle de kunna vara en 10-bagger, men Indonesiska nanocap-bolag kan i och för sig förbli under radarn hur länge som helst. Vill ha dem i portföljen men vågar inte ha en hög andel.

Indonesien, 635 IDR, yield 2,5 %, P/E ttm 6
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 32 M$
Bra fonder som äger: Ingen fond i sikte än!


Logistec (4 procent)
Hamnar och vattenledning/miljö som fick mera tid och den kursmässiga svackan var tillfällig.

Nyheter är att de fått fart på verksamheten vilket syns i senaste rapporten. En spännande sak är referensprojektet i Kanada nämns i denna högst ospännande guide till branschen. Logistecs dotterbolag står också för den första re-liningen av stora vattenrör i Australien. Är man först på en kontinent har man något särskilt.

Kanada, 39.5 CAD, yield 0,9 %, P/E ttm 24 
Inköpsår 2016, 14 ägare hos Avanza, marketcap 400 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Sealink (4 procent) - NYTT
Reserelaterat bolag i Australien som kan rida på en ökad turism över tid. Som en blandning av Strömma Kanalbolaget och Gotlandsbolaget (lånat från Framtidsinvesteringen) men i en tillväxtregion. Turismen till Australien ökar stadigt, understödd av en allt rikare asiatisk medelklass. En stor inspiration till inköpet är den fantastiska Hidden Champions-fonden som har en mycket intressant presentation här. Missa inte den!

Australien, 4,28 AUD, yield 3 %, P/E ttm 18
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 340 M$
Bra fonder som äger: Hidden Champions fund


eWork (4 procent)
eWork lär gynnas av ett förändrat arbetsliv och digitalisering. Som starkaste konsultförmedlaren kommer de förhoppningsvis vara i förarsätet men frågan är om de har något säkerhetsbälte vid en krasch. När konsultmarknaden aldrig varit hetare är jag inte bekväm med alltför hög andel, men kan tänka fel här. De starka trenderna kanske trumfar konjunkturen. Se även aktieingenjörens tankar för en mer positiv syn.

Sverige, 106,5 SEK, yield 3,8 %, P/E ttm 23
Inköpsår 2013, 4 792 ägare hos Avanza, marketcap 226 M$
Bra fonder som äger: Ingen särskild


Ultrajaya (4 procent) - NYTT
Efter långt funderande slog jag till och köpte in Ultrajaya till portföljen. Ju mer jag funderat, desto mer har jag kommit fram till att det är ett bolag jag inte bara vill utan måste äga. Ledande konsumentbolag i tillväxtland, högst marknadsandel, strukturell tillväxt, stabil historik och diversifiering genom mjölk, te och ost (via Joint Venture med Kraft). Me like!

Indonesien, 1250 IDR, yield 0,5 %, P/E ttm 18,5
Inköpsår 2017, oklart ägare hos Avanza, marketcap 1 070 M$
Fonder som äger: Wasatch


Matahari Department Store (2 procent)
Indonesiskt klädbolag som inte levererat. Bättre siffror än H&M, och den ledande aktören i landet, men ungefär samma tråkiga kursresa. Skillnaderna är att Matahari enbart verkar i ett tillväxtland där medelklassen bör få det bättre och köpa mer. Logistik och expansion är också hanterbar på ett annat sätt när vi talar om 200-250 butiker i ett enda land som i sig också har vissa inträdesbarriärer.

Nyheter: Kursen har rasat ytterligare och investeringen är en genomusel historia. Orsaken är en slags vinstvarning i halvårsrapporten där helårsutsikterna inte bedöms som goda. Bolaget är under övervägande och har ofrivilligt blivit mer högutdelare än tillväxtbolag (inte lika trevligt!).

Indonesien, 9 200 IDR, yield 5 %, P/E ttm 12
Inköpsår 2015, oklart ägare hos Avanza, marketcap 2 000 M$
Fonder som äger: Wasatch


Tårtdiagram på andelar
Och ett klassiskt tårtdiagram på fördelningen:

Synpunkter?
Vad tror du om portföljen? Ska något bolag bort? Vilket skulle du öka eller minska i?

Som det är nu är jag relativt nöjd. Funderar på att sälja av Matahari men vill nog vänta. Överväger minskningar i A2, eWork och Somero. De två senare pga cykliska risker. Decisive har kanske också en väl stor plats sett till historiken. Skulle jag öka ligger LiveChat, Sealink och Ultrajaya nära till hands. Borde också läsa på ännu mer om Savaria nu när Handicare har sitt fina prospekt om marknaden.

söndag 24 september 2017

Tre asiatiska bolag på radarn - åsikter om dem?


Sedan inlägget i söndags har jag funderat på om jag borde öka andelen asiatiska aktier något. Världens ekonomiska tyngdpunkt förflyttar sig österut dag för dag (och lite söderut). Men portföljen har ändå, åtminstone sett till försäljning, en ganska stor vikt i USA och Europa.

En idé vore att skala ner i några bolag i väst som Somero, Logistec och Northwest (bara lite) för att kunna köpa mer i öst. Inte för att det är dåliga bolag på något sätt, men jag tror man ska försöka vara "före sin tid" och väga ännu tyngre mot asiatiska ekonomier där framtidens tillväxt finns.

Mina tre kandidater

Ultrajaya tycker jag är mycket fint Indonesiskt bolag och mjölk och te är härligt tråkigt. En risk är att försäljningen bromsar in och man vill ju gärna ha tvåsiffriga tillväxttal. Men deras nya jättefarm kommer delvis igång under hösten/vintern och det kan förhoppningsvis driva tillväxt. En tveksamhet är om klassisk mjölk har en framtid, men det tror jag. I alla fall i Indonesien. Värt att notera är att fonder gillar Vietnams Vinamilk (man kan inte handla där). Detta är det närmsta du kan komma, och mer okänt.

Se tidigare inlägg om dem och färsk artikel på Gurufocus.

Century Pacific är ledande på konserver i Filippinerna. Framförallt är det tonfisk, kött, och bönor och de har högst marknadsandel och starka varumärken. Bolaget har även kaffe och mjölk. Fondbolaget Wasatch har nyligen köpt in sig i bolaget vilket är ett plus. Invändningen är att bolaget är ganska nytt och därför inte har hunnit få en fantastisk historik. Och det blir extra skatt på utdelningen i Filippinerna eftersom de drar hela 30% källskatt (mot normala 15%).

Man kan också tycka att Filippinerna som land inte har den bästa ledningen. Däremot är det ett tillväxtland med en ung "hungrig" befolkning, och tonfisk mättar ju. Konserver är inte illa ur hälsosynpunkt och dessutom något man flyr till vid kris. Länk till hemsidan, 4-traders och senaste presentationen.

MyEG är ett sjukt udda malaysiskt bolag. Namnet står för my electronic government och är en outsourcad myndighetsportal där man som medborgare eller immigrant kan göra en mängd ärenden som att betala skatter, avgifter och arbetstillstånd. Myndigheter har lagt ut det här på ett privat bolag vilket är effektivt eller konstigt beroende på hur man ser det. Men ju fler tjänster som kommer upp på portalen desto svårare att byta utan att det drabbar medborgarna. Antingen finns en enorm "moat" eller stora politiska risker.

Att Grandeur Peak är inne in i bolaget tyder ändå på hanterbara risker och E-government är något jag tror på starkt. Jag har faktiskt tittat på bolaget tidigare men ratade det då för tidigt på grund av en usel hemsida, som de numera bytt. Malaysia är inte ett favoritland (har beskrivits av kunniga besökare på Aktiepuben som "ett skitland") men bolaget kan ändå vara en framtida favorit. Länk till hemsidan4-traders och senaste presentationen.

Hela listan med kandidater
De tre casen har plockats från en ursprunglig lista på 12 tillväxtbolag med bra nyckeltal och stark lokal försäljning i Asien. Gemensamt för casen är att bra microcap-fonder som Grandeur Peak och Wasatch är inne i dem.

Listan bygger på kvalitet och man vill att de ska vara så gröna som möjligt. Värdering kommer in i ett senare skede. Klicka på bilden för att det ska synas större:


Bortsorterade case
Vi går igenom de som inte tog sig till topp-3. Kanske är det något eller några jag tänkt fel om?

Unilever Indonesia är fint men min strategi går ut på att välja mindre och mer oupptäckta bolag. Large-cap har en mindre uppsida eftersom du inte kan få den där resan uppåt i listorna. Du blir mindre belönad när du träffar rätt.

Arrow Syndikate vinner stora tråkpriset eftersom de gör några slags skyddande höljen till elledningar (finns säkert bättre ord). Har lyckats få fram att de troligen dominerar den nischen och har 50% marknadsandel. Men inriktningen är rätt tung mot nybyggnationer och andelen återkommande intäkter låg. Vet inte om jag vågar lita på att det fortsätter byggas hejvilt i Thailand.

Taokaenoi är fortsatt på bevakning, men kan komma att styrkas. För det första är produkterna gjorda av ocertifierad palmolja. Å andra sidan är det inget som t.ex. Svanenmärkning av fonder skulle slå ned på. Men de långsiktiga tillväxtmålen är ganska låga vilket gör att värderingen (över P/E 30) nog blir väl hög.

D & L Industries är ett klassiskt "spadar till guldletar-bolag" De har imponerande långsiktiga samarbeten med Unilever, 3M, McDonalds och andra storbolag. Inriktningen är specialfetter, färger, oljor och sånt. Men fetterna kan stå framme i rumstemperatur, och en stor del handlar om frityrolja, glasyr och sånt... ja, de har med närmast kirurgisk precision hittat de mest onyttiga delarna inom ocykliska konsumentvaror. Det gör mig tveksam eftersom hälsotrenden även lär hitta till Filippinerna.

Philippine Seven är ett simpelt case. De äger rättigheterna till varumärket och har det överlägset största butiksnätet inom sin kategori och bygger på med kringservice. Men jag blir avskräckt av mycket dålig omsättning och ett P/E tal som är upp på 50-60.

China Lesso sysslar med rör och ledningar i olika former och badrum. Väl inriktade på nybyggnation även om stambyten nog kan bli dags i Asien också.

Essex-Bio gör läkemedel/medicin inriktade på ögonbesvär, främst när det gäller hornhinnan. Ok, ett jättecase om de når Kinas äldre, och de ska ha hälften av marknaden i vissa nischer. Men riktigt svårt att förstå och framförallt begriper jag inte vilka andra spelare och tekniker som kan konkurrera på sikt. Extremt fina nyckeltal och något av ett spel på Kina som läkemedel/medicinnation.

Scales har det skrivits om och det är ett spel mot kinesiskt äppelätande. Du får en extra trygghet i den Nyzeeländska noteringen men jag är inte helt övertygad (ännu) om bolagets storhet även om det är mycket jag gillar. Jag föredrar ofta ännu starkare lokala aktörer och har inte fått fram hur dominanta de egentligen är i Kina. Inte säker på att det ska sorteras bort!

Straco är ett Singapore-bolag som äger ett antal nöjesfält och attraktioner bland annat i Kina. Även om siffrorna imponerar undrar jag hur skalbart det är och för framtida tillväxt krävs väl nya avtal? Eller så kan man se det som att köpa Gröna Lund och Kolmården i Kina? Ökad inhemsk turism. befintliga utbyggnadsmöjligheter och prishöjningar kan man komma långt på. Men kanske inte hela vägen. Inte heller säker på att Straco ska sorteras bort!

Hur många case till portföljen?
Jag är lite sugen på att köpa in de tre topp-casen med kanske 3-4 procents vikt vardera, vilket ger 12 procent initialt. Efter närmare titt på bolagen förstås så det är inte givet. Men man skulle ju kunna tänka annorlunda och dela upp de 12 procenten på fem-sex bolag. Det kluriga är att verkligen veta om bolag nr 10 eller nr 16 har en större potential till mångdubbling. Med 20 bolag finns fler chanser att äga en "10-bagger". Jag kommer nog ändå landa i att sätta ett tak på 15-16 bolag. Annars blir det för mycket bevakning och för många dyra affärer.

Vad säger du om casen och tankegångarna? Är särskilt sugen på åsikter på de tre case jag tittar på. Tror du på mjölk, konserver och e-government? Och kan något bortsorterat bolag ändå platsa?

söndag 17 september 2017

Köpa franska katamaraner? Och klarar lyx krisen?


Aktie: Fountaine Pajot
Notering: Frankrike, ticker ALFPC
Marketcap: 160 m$, smallcap
Kurs: 82 Euro
Direktavkastning: ca  procent
Courtage: Maxcourtage
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, Europa

För seglingsintresserade är det här kanske vardagsmat, men för mig är det ett nytt bolag. Fountaine Pajot gör lyxkatamaraner sedan 40 år tillbaka och är börsnoterat i Frankrike. Med tanke på marketcap och dålig analytikertäckning kan det vara så att bolaget både bokstavligt och bildligt seglar under radarn. Har försökt ta reda på närmare marknadsandelar och varumärkesstyrka utan att lyckas. Tolkar det ändå definitivt som att de är en mycket framstående aktör, och tar gärna emot input här!

Aktien har mycket historik när man tittar på vinstökning, avkastning på kapitalet, utdelningtilväxt etc. Men man får tänka på att det varit goda år. Knäckfrågan är om det här åker ner i källaren den dag lågkonjunkturen knackar på dörren.

Vad gör dom? Jo, lyxkatamaraner och någon slags motorbåtskatamaraner (finns nog bättre ord här). Se bolagets hemsida. Såg förresten på blocket att en katamaran var ute för 6,5 miljoner kronor på blocket (!) så vi pratar om Lyx med stort L.

Fantastisk historik? Ja, utan tvekan
Vi slänger fram några nyckeltal och vi hittar fantastiska siffror:
  • ROE senaste 12 månader: 33
  • ROE snitt, senaste 5 åren: 17
  • EPS-tillväxt, snitt senaste 10 åren: 22%
  • EPS-tillväxt, snitt senaste 5 åren: -
  • Kassaflöde-tillväxt, snitt senaste 5 åren: 72%
  • Försäljningstillväxt, snitt senaste 5 åren: 15%
  • Försäljningstillväxt, snitt senaste 3 åren: 20%
  • Försäljningstillväxt, snitt året: 19%
  • Direktavkastning: 1,1%
Goda framtidsförutsättningar? Ja, men cykliskt
Jag funderar verkligen på hur cykliskt det här är. Nog finns också en begränsad marknad eftersom katamaraner är allmänt åbäkiga och inte kan finnas på var mans tomt eller brygga. Men de riktar ju inte sig inte till vem som helst.

Konkurrensfördelar lär finnas:
  • "Etiketten" på båten lär spela stor roll vid ett köp. Du åker ju runt och visar upp ett slags flytande lyxfritidshus. Du kan säkert ta mer betalt för ett starkt varumärke.
  • Att en tillverkare funnits länge och inte råkat ut för kvalitetsproblem eller olyckor spelar säkert in. Eventuellt är det en del av varumärket.
  • Försäljningskanaler och etablerade branschkontakter är också viktigt. Kan nog leda till inträdesbarriärer för nya båttillverkare då båtarna inte bara ska tillverkas utan också säljas.
Katamaraner är generellt energisnålare än motorbåtar vilket är positivt för bolaget. Elektrifieringen av sjöfarten kan också påverka, men vet inte hur.

Ok värdering, nja
Katamaran-kalaset kostar P/E 20 och har en direktavkastning på ca 1 procent. Med tanke på kvaliteterna i bolaget, historiken, tillväxten, hög avkastning på egna kapitalet etc, är det på ytan överkomligt. Men... vilket E (Earnings) kan man räkna med några år framåt? Skulle lågkonjunkturen sticka fram sitt fula tryne och vinsten halveras, ja då är det istället P/E 40. Jag skulle vilja ha mer marginal här.

Hur klarar lyx kriser?
Den stora frågan i det här bolaget är hur de klarar sämre tider. Som tidigare VD för Louis Vuitton sa "The world of luxury doesn’t obey the same rule". Men stämmer det? Troligen inte. I alla fall om man får tro den här intressanta rapporten.
The correlation between each firm and the overall economy indicated that as GDP decreased so did a luxury firm’s performance. In other words, as the economy entered the recession luxury firms were unable to perform at pre-recession levels. From this, it can be concluded that the luxury industry typically performs in general unison with the overall economy. Like the majority of firms, luxury firms are unable to maintain revenues and profitability during a recession. Lessened sales and profitability support the conclusion that the luxury industry was not immune to the most recent recession.
Samtidigt måste man skilja på båtar, klockor, lyxiga mellanmål eller vad det gäller. Knäckfrågan är om man drar ner ett katamaranköp om börsen rasat (vilket jag tror). Men jag kan inte påstå att jag har någon insyn i hur köpprocesserna ser ut. Och är man uppsagd kanske man har mer tid att segla, haha. Och kan katamaranen vara det perfekta pensionsköpet för rikingar som kommit upp i åren? Då talar demografin för bolaget. En långsökt teori är att målgruppen är så rika att de köper ändå. 

Ett närliggande exempel är hur husbilar och sånt påverkas i sämre tider. Här har tesen framförts att det är en framåtblickande konjunkturindikator vilket nog inte är en dum teori alls. Sammanfattningsvis gillar jag ocykliska konsumentvaror mycket bättre, hellre mjölk än båtar. 

Summering
Här finns ett fantastiskt fint bolag som seglar under radarn. Men jag har, trots vissa halvhjärtade försök, inte riktigt förstått mig på marknaden. Kanske för att jag själv blir lätt illamående vid minsta sjögång (så försök att övertyga personer i min närhet att jag varit en exotisk upptäcktsresande i ett tidigare liv skulle knappast ha framgång :-)

Känner någon till detta bolag eller branschen? Är båtar en form av konsumtion som är högcyklisk? Ska man dra alla båtar över en kam? Kan lyxiga Katamaraner ha en stabilare sjögång - även på börsen? Är väldigt öppen för input, så tyck till!

Ps) till vissa ekonomiska politiska talespersoner: En skatt på lyxkatamaraner vore träffsäker :-)

onsdag 13 september 2017

Nästa aktiepub 12 oktober


Nästa aktiepub blir torsdag den 12 oktober kl 18 på Sue Ellen, Tulegatan 17.

Jag går på offensiven och bokade 30 platser som jag hoppas fylls. Detta blir ett särskilt fint tillfälle att dränka sina sorger över höjd ISK-skatt men också diskutera nya case och strategier.

På sedvanligt maner är det öl/vin/alkoholfritt i trevligt sällskap, i en avslappnad atmosfär, med många olika investeringsstilar representerade. Kvällarna brukar vara bra tillfällen att knyta nya kontakter oavsett om du är en rutinerad investerare eller mer grön. Nog pratas det (givetvis) om annat än investeringar men du kommer nog att märka var vi är om du dyker upp för första gången.

Nog talat, välkommen med din anmälan här på bloggen. Hoppas vi fyller platserna och får en trevlig kväll!

söndag 10 september 2017

Min riktiga portföljfördelning - och ISK-ilska


Ni som varit med ett tag ser att jag investerar mycket i utländska bolag. Men om vi tar ett bolag, vilket som helst, säg polska LiveChat. Jag har 6% av portföljen i den. Kan man då säga att "Polen" står för den andelen? Nej, man måste titta på var intäkterna kommer ifrån. Säljer de 100% i USA är det ju i praktiken ett amerikanskt bolag, i alla fall sett till försäljning.

Detta är inget unikt och jag tror Stefan Thelenius och Framtidsinvesteringen har haft exempel på en sån här omräkning. Nåja, vi gör en övning och ser vart vi landar.

Ursprunglig portföljfördelning
Här går jag enbart på nationaliteten på bolagen. Eftersom Northwest Healthcare är ett kanadensiskt bolag med 9% vikt landar 9% i Kanada. Noteringen är inte avgörande, och Somero räknas som ett amerikanskt bolag (vilket det är) trots att det är noterat i UK. Detta ger följande bild:


Man kan ju säga att Kanada väger väldigt tungt. USA:s låga vikt beror på att Somero är enda amerikanska bolaget.

Justerad portföljfördelning
Nu tar jag hänsyn till var bolagen har sin försäljning. Northwest Healthcares 9% fördelas ut på 30% Sydamerika, 25% AU/NZ, 25% Kanada och 20% Tyskland. Savarias försäljning är till 60% i USA och då åker 60% av vikten på 15% dit. Att A2 Milk säljer mycket i Kina får också effekt. Ja, ni förstår. Allt kastas om och den totala bilden blir då:



Här blir Kanada mycket mindre viktigt. USA kliver däremot upp som den största exponeringen. Notera att skalan på staplarna är annorlunda jämfört med bilden ovanför.

ISK-ilska
Igår kom den tråkiga nyheten att skatten på ISK och kapitalförsäkringar föreslås höjas från och med årsskiftet 2018.


Något man istället borde höja är kompetensen hos de få personer som påverkar förutsättningarna för sparande i Sverige. ISK och Kapitalförsäkring är sparformer som vanligt folk är hänvisade till för sitt pensionssparande och de drabbas också. Hur man kan beskriva en skatt som slår mot alla som "träffsäker" övergår mitt förstånd. Och det viktiga är såklart långsiktiga spelregler och incitament till sparande vilket även skulle ge högre skatteintäkter på sikt. Signalvärdet i att man inte rör lån utan sparande ska inte underskattas och man straffar de personer som tar ett ansvar för sin framtid.

Om någon skulle crowdfunda en ekonomiutbildning (eller annan utbildning) till vissa ekonomisk-politiska talespersoner skulle jag bidra direkt. Men egentligen handlar det inte om utbildning eller inte, utan kompetens, inställning till saker och att veta vad man pratar om, vilket är något helt annat. En absurd detalj är också att oppositionen - om den bara vill - skulle kunna stoppa den här höjningen när som helst. (uppdaterad text 170912)).

Mycket finns att säga i sammanhanget, men debatten mellan Anna Svahn och Ulla Andersson säger väldigt mycket. Kolla t.ex. in denna tweet och detta blogginlägg.

Kommentarer och summering
Min superexotiska portfölj närmar sig en tråkig globalfond om man tittar på fördelning efter försäljning. Med den här bilden är det inte så farligt att öka "tilten" mot övriga Asien något ytterligere och exponeringen mot USA framstår som ganska hög. Kanske för hög? Vem vet, kanske finns det någon där ute med en ännu mer exotisk portfölj än min småtråkiga? :-)

Är inte säker på att försäljning är den "rätta bilden" för intäkter/kostnaderna påverkar också. Men det är i alla fall mer rätt än var bolaget är noterat. Eller vad säger du? Hur är din portföljfördelning, på ytan och på riktigt? Kom också ihåg att svenska innehav inte behöver vara svenskt i förhållande till försäljning, H&M är ju ett klassiskt exempel.

Och jag gissar att fler är upprörda efter de föreslagna skattehöjningarna på ISK/kapitalförsäkringar? Inlägget blev lite splittrat men jag var tvungen att lägga till några rader om det!

söndag 3 september 2017

Inköp: Sealink Travel Group


Aktie: Sealink Travel Group
Notering:  SLK
Market Cap: ca 340 miljoner USD 
Kurs: 4.05 AUD
Direktavkastning: ca 3,5 procent
Courtage: Halvdyrt ca 350 kr
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Endast vanlig aktiedepå 

Sealink Travel Group är ett australiensiskt bolag jag köpt in under sommaren. Härligt turistrelaterat verksamhet eftersom de sysslar med färjeturer och kryssningar. En del av deras business kretsar kring Kangaroo Island där de har ett slags (kvasi)monopol på att köra färjeturer. Det goda samarbetet med myndigheterna, staten tjänar ju på ökad turism, gör att de kan sitta i en bra sits för nya rutter. Myndigheterna och bolaget sitter så att säga i samma båt.

Och alla Asiater vill väl någon gång, eller helst flera gånger, till Australien? Australien är på behagligt flygavstånd om man lever i Asien. Den simpla tesen är att bolaget kommer att fånga en megatrend (ökat resande) och att de som en stark lokal aktör kommer få sin del av kakan.

Ska slutligen säga att jag inte hittat detta bolag helt själv. Däremot hittade jag en fantastisk fond som äger bolaget. Fonden är smått unik och fokuserar på "Hidden Champions", alltså bolag som dominerar en marknad, men som inte är så välkända (vilket rimmar väl med min strategi). Se sid 23 i fondens senaste presentation för en bra beskrivning och exempel på bolag. Se också Sealinks egna presentation här. Missa inte heller Sealinks årsredovisning, där sid 12 visar på bolagets historik.

Fantastisk historik? Ja
Mycket fin utveckling på Financial times staplar. Dessa nyckeltal kan lyftas fram:
  • ROE senaste 12 månaderna ca 16%
  • ROE femårssnitt ca 19%
  • Tillväxt kassaflöde ca 40% per år, femårssnitt
  • Tillväxt vinst ca 27% per år. femårssnitt
  • Tillväxt utdelning ca 24% per år, treårssnitt
Vissa nyckeltal kunde såklart vara bättre men, det är ändå ett klart ja.

Goda framtidsförutsättningar? Ja

Har bolaget en ekonomisk vallgrav?
De har en stabil grund att växa ifrån tycker jag. Flera fördelar följer av att vara Australiens största turist- och logistikföretag. Här kan jag låta Hidden Champions-fonden beskriva dem, se även sid 27 för mer info.
"The resiliency of Sealink is supported by long government contracts and delivery of critical services to provide essential, stable, and long recurring cash flows - even in bad times. It has a monopoly in most of the routes it services.
Not to be seen as an asset-heavy operator, this company is a technology champion utilizing dynamic pricing, growing e-commerce sales, and machine learning pricing preditions."
Ja, det låter ju fint med rutter med vissa monopol-inslag, långa kontrakt och samarbeten med myndigheter. Här finns en tydlig moat och inträdesbarriärerna bör vara höga. Jag gillar också att de är med i det digitala racet. Svenska jämförelseobjekt är t.ex. Gotlandsbolaget (inofficiella) och Strömma Kanalbolaget, men där finns nog inte lika stark strukturell tillväxt och möjlighet till nya rutter.

Är inte flyg en konkurrent för vissa öar? Ja, men färjorna kan du ta med bilen och de är också billigare. Notera att Kangaroo Island kommer att få flygturer i höst/vinter, vilket troligen pressat kursen.

Ökar marknaden på sikt?
Tittar man på Turismen till Australien talar den sitt tydliga språk i den här tabellen (välj 10 år eller max). Intressant nog minskade inte turismen till Australien nämnvärt under finanskrisen.

Bakom ökningen ligger väl delvis ett bra jobb från Australiens sida, men framförallt får medelklassen i Asien mer pengar att resa för. Och när fler blir pensionärer kommer de att få mer tid också, där finns möjligen en guldgruva på sikt. Givetvis finns gränser för hur täta turer man kan köra och hur många man kan pressa in på ett kryssningsfartyg. Bolaget är inte hur skalbart som helst, men samarbetet med myndigheterna och bolagets storlek (störst i Australien) gör att förutsättningarna för ytterligare tillväxt borde vara goda.

Ok värdering? Ja
P/E 17 och direktavkastning på 3,5 procent* är vad kalaset kostar enligt 4-traders för 2017. Det följs av fem analytiker och snittrekommendation är ett pris på 4.80 AUD. Bolaget är ändå inte så hett, om vi talar om institutionellt ägande, troligen pga mindre marketcap och halvdålig omsättning. Jag tycker inte att det är någon superrea men ändå ok på sikt för ett förhoppningsvis stabilt tillväxtbolag med en dominerande ställning i en framtidsbransch.

*Financial Times uppgift om direktavkastning på 5 procent stämmer inte. Uppdaterat till 3,5 procent efter kommentar!

Sammanfattning
Med detta bolag har jag gjort comeback i Australiensiska aktier, jag har tidigare under åren ägt Woolworths, Ridley och Blackmores. Får hoppas på bättre lycka denna gång. Äger förresten A2 men de är ett Nyzeeländskt bolag trots noteringen i Australien. Lockas du av Sealink? Tror du det passar mig?

Blir också en comebacksummering, det här med att i en mening säga varför man äger ett bolag: Jag äger Sealink eftersom jag tror på ökad turism i Asien, och att Australien blir en vinnare, vilket också kommer att göra bolaget till en vinnare.

Ska till sist också nämna några portföljförändringar i närtid. Gjorde en större minskning i Somero och en mindre i Northwest och sitter nu på en viss kassa. Se hela portföljen till höger där Sealink nu klivit in på 4%.

söndag 27 augusti 2017

Fyra nyanser av mjölk - vad är värt att äga?


Under sommaren har jag funderat på mjölksektorn. I något så småtråkigt kan man faktiskt hitta investeringsalternativ som skiljer sig från mängden. Och många "kassakor". Man kan också fundera på framtiden för sektorn som helhet. Frågan är om traditionell mjölkproduktion är hållbar med tanke all mark, energi och vatten som går åt.

Jag tänker inte utesluta sektorn, äger ju A2 milk aktien, men hållbarhetsaspekten är något att tänka på. Och jag tror man bör vara försiktig med mjölkbolag i länder där mjölkkonsumtionen redan är hög. Här är hursomhelst fyra mjölkrelaterade investeringar. Fastnar du för någon? Jag har fastnat för en!

De fyra nyanserna - vilken är finast?

Vitasoy - sojamjölk
Ledande sojamjölksbolag i Asien med Hong-Kong som bas. Fördelarna är att de inte behöver ställa om eftersom sojamjölk är växtbaserad. Kan vara ett spel mot ökade medelklass (de dricks "on the go") och mer växtbaserat drickande i Asien, Australien och till och med i väst.

Nackdelarna är att jag är lite tveksam till att investera i Hong Kong. Bolaget växer också för dåligt i förhållande till sitt pris. Snickrar på en analys men det är min preliminära slutsats.

A2 Milk - specialmjölk
Ett Nyzeeländskt bolag som säljer nyttigare mjölk med enbart det ursprungliga A2-proteinet. Även om traditionellt mjölkdrickande inte ökar kan man växla över till den här från vanlig mjölk. Tillväxt kan ske genom att de som inte tål mjölk dricker den här igen, samt att den uppfattas som ett nyttigare alternativ. Med tanke på dess egenskaper kan de ta mer betalt för sin mjölk, även om hälsoeffekterna visserligen inte kan bevisas fullt ut. Finns i portföljen och har utvecklats fantastiskt, se senaste presentationen (t.ex. sid 5) för grafer på den starka tillväxten.

Ultrajaya - standardmjölk med tillväxt
Ultrajaya är Indonesiens Arla i tidigt skede. Medan mjölkdrickande i väst är inte på frammarsch startar man här från en låg nivå och de växer fint. Indonesien kan vara bästa mjölklandet eftersom grannländerna redan dricker typ dubbelt så mycket. I takt med ökad BNP och konsumtionsutrymme bör mjölkdrickandet fortsätta stiga. Sid 4 i en presentation visar att konsumtionen ökar med en liter per person och år. Ultrajaya är den starkaste lokala aktören (= varumärkes och distributionsfördelar) och i just Indonesien får du en stark strukturell tillväxt.

China Shengmu - ekologisk mjölk
China Shengmu är ett bolag som låter helt crazy. Eller vad sägs om att starta upp fullskalig ekologisk mjölkproduktion i Mongoliska ökenområden? Men det är faktiskt inte så tokigt som det låter - temperaturen för mjölkproduktion är idealisk och jordmånen under sanden är näringsrik. Tesen är att matskandalerna i Kina, och ökat hälsomedvetande, gör att man går över till ekologisk mjölk (alltså giftfri/ren/inga skandaler) och att ett lokalt bolag är en fördel. Att de faktiskt hindrar ökenspridning är ett plus och ökar hållbarheten. IPO-dokumentet från 140 beskriver deras konkurrensfördelar.

Observera också att de fick med "Mu" i namnet, men det räcker inte för en investering :-) Samma invändning som mot Vitasoy är att jag inte är så sugen på att investera i Hong Kong.

Och fyra mjölkbubblare
Valsoia är italienskt sojaföretag, men för svag tillväxt här i Europa tänker jag. Clover är sydafrikanskt, men jag har två bättre bolag där. Tat Gilda är en turkisk mjölkgigant, men jag vill inte investera i det landet. Noterbart är dock att Arisaig har köpt. Valener är kanadensiskt energibolag och har sin fantastiska cow-power-del som man knappt kan skriva om utan att dra på smilbanden. En extra bubblare är Avon Rubber, mjölkningsutrustning men även gummimasker för militärt bruk (vilken mix!). Dalsspira ska också nämnas men jag är inte så sugen på mjölk i Sverige faktiskt.

Synpunkter?
Jag har valt A2 milk för att de har helt klart mest unika produkter. Sedan funderar jag fortfarande starkt på Ultrajaya. Men hur mycket mjölk ska man ha i portföljen? Två bolag är kanske väl mycket? Särskilt om man plockar in hållbarhetsaspekten och framtida risker. Hur ser du på mjölkbolagen, vilken nyans gillar du bäst? Tror du att traditionell mjölkproduktion har en framtid på längre sikt? I väst och i öst?

Uppdatering 170827: Man kan argumentera för att vanlig mjölk är mer hållbar än t.ex. havre- och mandelmjölk. Här gäller det att ta hänsyn till alla effekter som t.ex. energiinnehåll och då finns inte behovet att ställa om för vanliga mjölkbolag. Se kommentarer i bloggen.

söndag 20 augusti 2017

Inköp: LiveChat - lönsammast i världen?

Aktie: LiveChat Software
Notering, ticker: Warszawa, LVC:WSE
Marketcap: 370 miljoner USD, smallcap
Kurs: 53 Zloty
Direktavkastning: ca 2,7 procent
Courtage: Maxcourtage ca 750 kr
Elektronisk handel: Nej, telefonorder
Möjlig att äga i: Alla depåtyper, även kf 

LiveChat är ett extremt lönsamt och fint litet bolag på Warszawa-börsen. Trots att Polen nästan är ett grannland kan jag inte påstå att särskilt många tittar aktivt efter småbolag där. vilket ökar möjligheterna att hitta guldkorn. Bolaget är tidigare beskrivet på Phantas blogg, kolla gärna det inlägget. Jag har alltså också köpt detta bolag i somras. OBS! Sedvanlig disclaimer gäller. Gör er egen analys, och jag kan vara färgad av mitt ägande.

Bolaget sysslar med "LiveChat"-program, alltså en sån där ruta som du möter om du är på en webbplats. "Hej, vill du ha hjälp med något"- kan starta en proaktiv dialog med kunderna. De är ett globalt bolag med stor försäljning i USA och kända kunder som Samsung, Ikea och Tele2. Alla kunder syns här och här beskrivs produkterna. De säljer programvaran som SaaS (Software as a Service) och är en av de världsledande bolagen med hög kvalitet och kundnöjdhet.

Bland fonder så är ägandet lågt men favoritfondbolaget Grandeur Peak är där.

Fantastisk historik? Ja, kanske bäst i världen?
Ljuv grafik syns på Financial times staplar. Nyckeltalen är de bästa jag sett, alla kategorier, om vi bortser från bolag i finanssektorn.
  • ROE senaste 12 månaderna ca 115%
  • ROE femårssnitt ca 115%
  • ROA femårssnitt 105%
  • Tillväxt kassaflöde ca 79% per år, femårssnitt
  • Tillväxt i vinst ca 29% per år, femårssnitt
  • Tillväxt i utdelning ca 56% per år, treårssnitt
Jag skulle säga att det är mycket svårt att hitta något bolag överhuvudtaget som slår detta i tillväxt och lönsamhet under de senaste 5 åren. Unilever Indonesia och till viss del Fortnox har samma siffror men inte samma helhet. Kvaliteten i bolaget finns där och de är svårslagna globalt, helt klart! Men historiken är inte allt.

Goda framtidsförutsättningar? Ja

Har bolaget en ekonomisk vallgrav? Ja, med stor tvekan
Nyckeltalen och lönsamheten har varit väldigt bra under lång tid, vilket indikerar åtminstone en viss "vallgrav". Men den är svår att sätta fingret på. Just denna punkt är min enda men viktiga tveksamhet kring bolaget. Teknik är alltid trixigt eftersom saker kan förändras fort. Men bolaget har funnits med ett tag, har en lång historik, och har visat sig anpassningsbara.

Hur många stora aktörer som finns kan vara ett mått på konkurrensen. Ser man ett tårtdiagram är det ett fåtal aktörer som dominerar. Marknaden är inte helt fragmenterad, vilket tyder på att inträdesbarriärer finns. Samtidigt är det inte lätt att säga vad som gör LiveChat bättre än Zendesk, som nog kan räknas som huvudkonkurrenten. De är börsnoterade men deras tillväxt och framförallt lönsamhet imponerar inte.

Lösa faktorer som kan indikera moat är inriktning mot premium-segmentet, befintlig kundstock (försäljningsargument), erfarenhet, varumärke, flest integrationer mot andra system. SaaS-modellen ger också en viss skalbarhet. Men jag famlar något här.

Är jag helt strikt underkänner jag bolaget på grund av avsaknad av "moat". Frågan är ju om lönsamheten kommer fortgå eller om den faller tillbaka till mer normala nivåer (jfr Fingerprint). Men jag har efter mycket funderande landat i att siffrorna indikerar en viss moat. Även om den inte är särskilt stark så får den räcka. Kan vara ett misstag på denna punkt, men bolaget är sådant att jag vill skrika högt: Detta bolag måste jag äga! (vilket inte är så vanligt, trots allt).

Ökar marknaden på sikt? Ja
Den möjliga marknaden är stor eftersom LiveChat- funktionen inte finns på många webbsidor. LiveChat har cirka 20 000 kunder och teoretiska taket är flera miljoner. En viktig faktor att hålla koll på för bolaget är ökningen av antalet kunder, se inlägget hos Phantas blogg för en graf på det. (uppdaterat).

Hur robotar och AI-kan påverka ska jag nog låta vara osagt. Men det är inte omöjligt att tänka sig att "kundtjänstrobotar" chattar med kunder på webbplatsen. Framtida teknik kan ta alla möjliga vägar, men jag ser spontant inget hinder för den uppenbara tillväxten av fler kunder/webbplatser som implementerar en LiveChat-funktion. LiveChat är vanligt bland e-handlare så indirekt är detta ett spel mot ökad e-handel, även om det gäller ökad proaktiv kundservice i stort.

Ok värdering? Ja
Du betalar ett P/E-tal på 31 för 2017 och får en direktavkastning på 2,7 procent enligt 4-traders. Sett till historisk tillväxt och den kassa bolaget har tycker jag inte det är för dyrt. Hög utdelningspotential i bolaget, i alla fall som det ser ut nu.

Sammanfattning
Det här är ett bolag som jag gillar, Mest lönsamt i världen (?) är kanske ett litet polskt small-cap. Ja, någonstans måste det ju finnas. Och fortsätter allt som det gjort innan kan det vara ett klockrent köp. Men här ligger osäkerheten. Enligt marknadsekonomiska grundteorin minskar ju lönsamheten på sikt ner till normal nivå om bolaget inte har något som håller konkurrenterna borta. Att behålla konkurrensfördelar inom IT-sektorn kan vara svårt. Och om man får någon stor drake emot sig kan det vara jobbigt.

LiveChat vill jag ändå äga trots riskerna, mest pga historiken och den växande marknaden. Konkurrensfördelarna är i svagaste laget men jag ger dem godkänt ändå. Förhoppningsvis är det rätt beslut även om jag nog får reda på det först om några år (eller av era kommentarer, vem vet!). Ett mått på hur bolaget utvecklas i närtid är rapporten som kommer snart (24 augusti?).

Jag har köpt LiveChat eftersom jag ser extremt hög lönsamhet kombinerad med hög tillväxt i en nisch som kommer att växa framöver, förhoppningsvis ledd av detta bolag. Hur ser du på dem?

söndag 13 augusti 2017

Investera i narcissism och ytlighet?


Tidigare har jag investerat i tyska frisörer om ni minns Essanelle. Nu går vi på djupet med ytligheten och stannar inte vid flygande hårstrån och enstaka felklipp i öronen. Ett första bolag är tyska M1 Kliniken - deras ledande kedja för skönhetsoperationer, typ läppförstoringar, bröst- och magoperationer,
Min invändning är enkel och intuitiv: Det känns inte bra! Siffrorna är bra, investeringen "makes sense" på siffror och framtid men magkänslan är inte god. De moraliska knivarna skär runt i mina tankegångar och säger: Detta bolag profiterar på ett i flesta fall skapat behov och människors mer eller mindre dåliga självuppfattning!  
Att det finns ett investeringscase tror jag utan tvekan. Folk blir äldre, operationer är delvis ocykliskt och dessutom opererar sig fler män i takt med att det blir social accepterat. Men vill jag att bolaget ska bli större? Nej, snarare önskar jag mindre ytlighet och färre onödiga ingrepp. Visst finns ett mått av ytlighet överallt (nya kläder, nykammat hår t.ex.) men när kniven ska in på bara kroppen, nja, en slags gräns är passerad.

Man kan också se det som att starka och kvalitetsmedvetna aktörer är bra. Annars kanske folk gör det på sämre kliniker, med sämre resultat och ytterligare risker. Jfr med resonemangen bakom legala och illegala aborter.

Ett ännu värre bolag i Hong Kong?
Sen finns det grader i helvetet. Tyska bolaget gör diverse tyskar något piggare och finare, i alla fall subjektivt. I Hong Kong finns ett bolag med ännu bättre nyckeltal, och ännu mer tveksam verksamhet: Union Medical Healthcare.

De knyter till sig youtubekändisar som i sin tur marknadsför fantastiska hudbehandlingar. Men det är toppen av isberget. Det känns sådär (eller snarare tok-obra) att investera i att asiatiska ögon och näsor ska opereras till att bli mer västerländska. Och hudbehandlingarna gränsar till humbug, i alla fall för otränade ögon.


Som lök på den moraliska laxen lyser könsperspektivet igenom i ledningen. Ständigt kvinnor som opereras och kostymprydda män i mängder i ledningen (kolla videon ovan). Inte en enda kvinna i en verksamhet som tycks rikta sig mot kvinnor låter rent utsagt dumt. Å andra sidan kan man rikta samma kritik mot "goda" bolag som australiensiska förskolegiganten Think Childcare. Av de anställda är 99% kvinnor men i ledningen vänder vi på steken till 99% män.

Men mer goda exempel finns
Ett sjukvårdsbolag jag nog skulle kunna investera i är Singapore O & G (om vi bortser från mer närliggande Capio). Noterat i Singapore och en växande aktör som riktar sig direkt mot kvinnor. Men här talar vi om graviditeter, förlossningar samt behandlingar av olika typer av sjukdomar, t.ex. cancer. Skönhetsoperationer ingår också i utbudet, men som en liten del, och i viss mån ett komplement till sjukvårdsdelen.

Här finns poänger att vinna med att rikta in sig mot kvinnor, och både ledningen och de anställda är jämställda till skillnad från bolagen ovanför. Bolagets fina nyckeltal imponerar. Singapore är också ett land som är välskött och de kan expandera vidare i regionen om egna marknaden slår i taket. Men risken i eventuell investering är uppenbar. Man "bettar" på några få läkare och deras intäkter, vilket de själva också gör (som huvudägare). Men vad händer om någon eller några av dem hoppar av, blir sjuka, eller vill gå i pension? Litet. fint och nyttigt tillväxtbolag, men riskerna kan vara för stora. Men de moraliska riskerna kan jag leva med!

Summering
Ska man ta hänsyn till känslor när man investerar? Själv är jag inte en utpräglad "feministisk" investerare men letar efter hållbara affärsmodeller så miljö och jämställdhet kommer in. Detta fluffiga inlägg är svårt att summera, och jag har ju lämpligt nog bara skummat på ytan. Men man kan verkligen ifrågasätta "moralen" och framförallt samhällsnyttan med de första bolagen.

Och med kanske 25 000 bolag i mitt investeringsuniversum kan jag vara kräsen. Just känslan tyder också på att det finns risker. Kommer man närmare strålkastarljuset om behandlingar går fel? Kommer samhället ställa upp med sjukskrivning etc och acceptera misstag? Å andra sidan. Om någon gör det professionellt och i större skala, kan man fånga upp riskerna och ge bättre behandlingar.

Den implicita frågan i rubriken kvarstår. Hur farlig är tysk narcissicm? Eller Hong-Kong varianten för den delen? Håller ni med mig om att avstå från verksamheter som inte känns bra att äga?

onsdag 9 augusti 2017

Sommarens affärer


Knappt hade det digitala bläcket från senaste portföljrapporteringen hunnit torka innan det blev delvis inaktuellt. Under sommaren sålde jag nämligen ett bolag och köpte in två nya. Transaktionstakten är lite väl hög, men jag hann både få viss distans och se logiska förändringar. Framförallt hittade jag två bolag som kan vara riktigt fina tillskott till portföljfamiljen.

Sålt Premier Marketing
Premier Marketing såldes på 12.4 TBH. Detta thailändska fisksnacksbolag är ett fint bolag med konkurrensfördelar och respekterade ägare bland fonderna. Däremot är inte tillväxten så stark som jag kan önska, vilket också kan hänga ihop med den höga utdelningen. Ju mer jag tänker på det är (lönsam) och snabb tillväxt det jag är ute efter. Northwest Healthcare, och i viss mån Decisive Dividend, får räcka som högutdelare.

Tittade allvarligt på Taokaenoi som en ersättare men fastnade på palmoljan innan jag skulle sätta tänderna i dem.

Minskat i Vitec och Discovery
Jag minskade i Vitec och för att kunna öka i de två nya bolagen. Har fortfarande en hög andel i dem, ca 8 procent av portföljen i dagsläget. Sålde kring 80 kr så jag missade uppgången tyvärr. Minskade även i Discovery för att få ner Sydafrikaexponeringen något.

De två inköpen
Första bolaget är ett bolag i regionen Australien/NZ, åt semesterhållet och med en stark "moat". Andra är, något otippat, europeisk high-tech med extremt fina nyckeltal. Kommer skriva mer om dem båda framöver.

Vill också påminna om aktiepuben 23 augusti för de som eventuellt missat det!